Missed me?

Ja precis som jag sa så visste jag att det skulle ta lång tid innan nästa inlägg :)

Jaha vad ska vi prata om idag?
Det är ju ett jäkla snack om det här med jordens undergång!
Enligt en gammal man i USA så ska jorden gå under på lördag, 21/5 vid 18-tiden på kvällen.
Samma man som förutspådde att jorden skulle gå under 1994...
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13049579.ab



Men där ser vi ju att det var tydligen helt fel...
Fast ändå kan jag inte släppa det!

Visst, jag är inte troende kristen men samtidigt så har jag en viss tro till det s.k övernaturliga.
Jag vill liksom inte säga varken ja eller nej...

Men tillbaka till ämnet!
Jag måste erkänna att jag faktiskt blir lite nervös, fast att jag inte riktigt tror på det... Låter kanske knasigt...
Om vi säger att jorden SKULLE gå under, vad händer då?

Ja menar, vad händer med min älskade Elias?
Det är nog det som gör mig lite nervig på tanken om att något skulle hända en dag...
Nä, jorden får inte gå under riktigt än tycker jag, minst 100år!

Sen är det en annan nyhet som har virvlat omkring rätt mycket och som gör mig helt förkrossad!

http://www.expressen.se/1.2440741

Fyfan vad hemskt! Personalen får inte göra någonting heller!
Det är för jävligt!
Jag är absolut emot fri abort men jag tycker gränsen borde sänkas ordentligt!
Man får lov att göra abort till v.18
MEN med tillstånd från Socialstyrelsen får du göra abort ända till v. 22!

Elias föddes i v. 24...

Detta är helt sjukt! Bara v. 18 tycker jag är alldeles för mycket.
Det är då man gör sitt första ultraljud!
Jag kanske låter jättehemsk och det är ju kanske inte alla som märker av en graviditet i tidigt skedde men nej!
Jag kan inte vara för detta!
Det måste verkligen göras någonting och det är NU!

Jag tycker gränsen borde sättas mellan v.12-14
Usch! Fy fan vad det vrider sig i magen på mig!!!

Jag hade aldrig kunnat se det och inte göra någonting.
Man måste ju bli psykiskt sjuk efter att sett någonting sådant!
NÄ TACK!

KÄRA SOCIALSTYRELSEN! SÄTT ETT STOPP FÖR DETTA!

Ja nu fick jag kräka av mig lite men det behövdes, har ingen man här ikväll som jag kan babbla sår i öronen på...

Men vad tycker ni om allt detta? Lämna gärna en kommentar om vad ni tycker!
Är jag för drastisk?

Nä nu måste jag ta ut hundarna för en kvälls-kiss!

Ha de, spade!

S....*

Guldkorn, remoulade och skinka

Ja! Herregud vad det är gott! Det är min nya "fetisch" :D
Alltså guldkornsbröd, remoulade och skinka! MUMMA!'

Det började med att jag inte hade någonting i kylskåpet, endast barnmat, sylt, bröd, remoulade och skinka...
Jaha, inget smör och skinkan behövdes ätas upp.
Så jag provade helt enkelt och var det äckligt fick jag äta fort MEN sen var det ju skitgott!
Nu är det min älskade frukost varje morgon :)
Ett stort glas o'boy får vi ju inte glömma!


Idag ska vi hem till mamma för att bada Benz (en av våra hanar) eftersom vi ska till danmark imorgon på hundutställning.
Eller ja, JAG ska dit mamma och Elias ska vara hemma och leka så jag ska iväg med två andra cavalieruppfödare :)

Ska bli riktigt härligt faktiskt, eftersom det bara är över dagen så ska det bli lite skönt att få egentid :)
Dessutom hade inte Elias uppskattat att behöva sitta och vänta hela dagen.
Han vill så gärna krypa runt och härja så då är det bättre han rastar sin lilla mormor :)

Nä nu måste vi packa, duscha och klä på oss :)

S....*

NU går det inte längre!

Elias har ju kunnat resa sig ett tag nu men bara på låga saker och då har det väl varit rätt okej.... Men nä!
Nu kan han resa sig i princip var dom helst och försöker sedan klättra upp på borden eller i sängen.
Visst är han jätteduktig men han ramlar ju och slår sig som titt och tätt hela tiden!
Jag blir så nervös så fort hans händer dyker upp vid bordskanten!

Igår slog han säg säkert 10 gånger! Hur ofta kan dom slå sig egentligen?
Han kommer fan få en hjärnskakning eller nått och hans mor en hjärtattack!
Hur mycket kan dom slå sig egentligen?
Såklart beror det ju på hur hårt men ändå.... Grubbel grubbel!

Tur för honom att han är så fantastisk! ;)
Mamma hjärte-lull! ♥

S....*






Don't take anything for granted

Jag är så djupt tacksam över att mina nära och kära har sin hälsa i behåll...
Det gör så ont i mig att höra när någon är svårt sjuk eller har gått bort.
Speciellt när det händer alldeles för tidigt, min mage vrider sig.

Såklart är det hemskt att behöva se vem som helst sjuk eller döende men har människan i fråga fått leva sitt liv och har fått njuta så är det enligt min egen åsikt, lättare att acceptera.

Jag tycker det är fruktansvärt att inte få leva ut sina drömmar, se saker man alltid har velat se, göra saker man alltid velat gjort.

Samtidigt som jag själv känner att saker och ting sker för en anledning här i livet så är det fortfarande så orättvist för visa människor ibland.
Inte bara för de som är sjuka eller går bort utan för de anhöriga som kanske inte fick sagt allt de ville ha sagt och inte få ha den som betyder så mycket hos sig längre.

Vi måste verkligen börja ta vara på våra dagar!
Tänk på dom eller den som betyder allra mest för dig i hela världen... Gå fram och ge dom en kram, berätta vad dom betyder, skicka iväg ett sms, ring upp dom.

Man kan aldrig skämma bort någon med omtanke och kärlek.
Det går inte!

Jag är så tacksam att jag har min Elias hos mig, min familj, mina vänner, kärlek och x-tra barn ♥



S....*

Yes! I made it!

Ja! Då kan vi lägga till gårdagen till en av dom bästa-högen! :D
Jag fick äntligen mitt körkort! :D

Helt underbart! Har kämpat så jäkla mycket och har kuggat på teorin 1 gång och uppkörningen 2 gånger...
Men nu.... klarade jag det! Jag klarade det, jag har mitt körkort!
Så fantastiskt det känns men även konstigt...

Nu har jag liksom inget projekt längre :/
Eller jo! Nu kom jag på ett! Min matte B inför skolan till höst, jag har ju lånat både matte A och matte B böcker på biblioteket eftersom jag behöver lite repetition.

Jo men så får det bli, jag ska ge mig fan på att klara skolan nu så jag kan få bli sjuksköterska.
Det gäller bara att bita ihop när det är tufft, precis som med körkortet.


Ja, detta gav mig verkligen en confidence-boost!
Ända sen jag blev mamma så har jag tagit det så hårt om jag "misslyckats" med någonting.
Har känt mig riktigt kass... Om diskhögen har blivit alldeles för stor och rörig så har jag dragit det så långt så att jag har känt mig som en kass mor.
Det är fan så man har skrattat åt sig själv i efterhand!
Jag hatar ju att diska t.ex. :P

Nä men detta behövde jag verkligen!
Woho!

Nu blev det lite svammel kände jag :P

Puss och kräääm!

S....*

RSS 2.0