Gosan ♥

Min älskade lilla kisse kom hem till oss första gången en vinterdag för 8½ år sen.
Hon mer eller mindre trängde sig på, då mamma trodde den här tjocka kissen bara ville sno våra katters saker, jagade hon ut gång på gång, varje dag. Men lilla Gosan kom hela tiden tillbaka...

Mamma insåg att det inte funkade att jaga bort henne så hon kollade upp hennes nummer i örat och fick tag på ägarna till katten.
Mamma berättar då att hon hittat deras katt och att dom jättegärna får komma och hämta den
-Vår katt är död, det är inte vår *klick*

Då insåg vi ju att hon hade blivit utkastad och ingen ville ha henne. Liten djurtokig tjej på tio år, jag då, ville ju jättegärna ha kvar henne men mamma sa nej. Vi satte ut mat och vatten till henne tills vi visste hur vi skulle göra och hon fick bo i uterummet under tiden.

Jag fortsatte givetvis att tjata, tjata och tjata men svaret blev nej nej och åter nej.
Men tillslut gav hon ju med sig och Gosan fick då stanna.
Mamma har alltid sagt att hon valde oss och stod fast vi det beslutet.
Ja, Gosan fick ju som hon ville också, hon fick ju stanna.

Det var min första egna katt, hon fick bli min. Gosan var redan tio år när vi fick henne, lika gammal som mig vid den tiden, men Gosan fyllde år i Januari och jag själv i December. Vi hörde liksom ihop på nått sätt.

För ca. 1½ år sen märkte vi hur åldern började vissa sina små tecken på Gosan men vi löste alla småproblem hon fick.
Hade hon lite ont i benen och så en dag så bar vi upp henne till matskålen istället.
För att vara säker på att hon var frisk åkte vi till djursjukhuset och gjorde en pensionärskoll på henne och hon var ovanligt frisk för att vara så gammal bara att hon var lite trött och tjock som han visserligen har vatt sen vi fick henne men inga större problem.

I vintras var hon dock ganska dålig och orkade inte riktigt, vi diskuterade om vi skulle låta henne somna in men vi gav det lite mer tid och det släppte. Hon fick åtminstonde gå och lulla en sommar till.
Gosan älskade somrarna då hon kunde gå och smålulla i trädgården, lägga sig vid rabarberbladen och bara mysa.
Hon gick alltid bara i trädgården, var väldigt sällan hon lämnade vårt område.

Denna sommaren har hon verkligen älskat, det har verkligen varit perfekt för henne.

Mamma väckte mig imorse och berättade att Gosan hade skadat sig och att det såg ganska hemskt ut.
Gick upp ur sängen och såg kladdet på handduken, ville inte kolla på såret.
Vi märkte att det var ganska illa och funderade på om vi verkligen skulle låta henne genomgå en så pass stor process när hon redan är så trött och gammal.

Mamma och jag såg på varandra och insåg att det nog var dags för vår älskade tjurtant att få somna in.
Vi ringde till djursjukhuset, åkte dit... I väntan på stunden inne i behandlingsrummet så kelade jag med henne och hon mest låg där och kollade på mig, jag kände en sådan skuld att behöva ta ett livsbeslut men när hon kollade mig in i ögonen på det sättet så kände jag att det var rätt beslut och att även hon kände att det var tid för henne.

Tårarna bara rann och rann, det var riktigt jobbigt... Speciellt över att få vänta.
En ung tjej kommer in och berättar för oss hur det ska gå till och så.
Hon var så snäll och trevlig, hon hade ett lugn och empatifullt tonläge.
Josefin hette hon, jag blev glad att det var en sådan fin person som henne som skulle ge sprutan.
Hon bad oss hålla i henne så att hon inte skulle hoppa undan.
Mamma fick hålla, jag ville inte.
Gosan sa inte ett enda knyst, spände inte en enda muskel, det var hennes tid.

Josefin drog ner gardinen, dimmrade ner ljuset och gjorde det mysigt för oss och Gosan.
Vi gosade med henne under hela tiden, hon spann enda till sista andetaget.
Vi såg på varandra en sista gång och vi tog avsked av varandra tills den dagen vi ses igen.

Min fina lilla tjocka, småtjuriga, tantiga men även underbara kisse fick idag somna in 080809 ♥
Kommer alltid älska lilla tjocka Gosan ♥


http://www.indigo.org/rainbow/


Kommentarer
Postat av: catrine

Usch :( jag beklagar gumman! finns bara ett samtal bort om du vill prata! <3

2008-08-09 @ 17:14:37
URL: http://catrineb.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0